måndag 26 maj 2014

Världens pinsammaste inlägg, eller

Jag läser denhär boken nu:


Japp, jag är i klimakteriet. Har varit det hur länge som helst. Jag själv tycker att det är världens naturligaste sak. Ifall man kan prata om mens kan man prata om klimakteriet.

Alla kvinnor kommer vi i klimakteriet lika säkert som att vi alla dör. Det är ingenting som jag säger som att vänta bara när ni själv kommer  till klimakteriet utan mer ett konstaterande.

Förstår inte alls vad man skall skämmas över, vad  man skall fnissa åt.

Ifall ni vill veta kan nu ju läsa boken. Som alltid finns det inget på förhand bestämt mönster hur kvinnor reagerar. Kända svenska  kvinnor berättar om hur de har haft det i klimakteriet.

En sak kan jag bestämt avslöja att min mens har jag inte saknat en endaste dag!

Är det här pinsamt eller är det här naturligt?

torsdag 22 maj 2014

På tal om prinsessor

Hemma hos oss bor det en prinsessa. Åtminstone i min karls ögon. Fast han säger kalsonger istället för underbyxor.
Jag tror inte att prinsessor använder kalsipper. Eller vad tror ni?

Min karl tror att alla använder kalsonger och han bruka trots allt ha ganska bra koll.

Blev lite torftigt inlägg så jag bjuder på en bra biisi från youtube:


tisdag 20 maj 2014

Ni sku bara veta

Jestas hur jag ser ut och jestas hur det känns.

Jag har klippt ner min rosa-rugosa häck. Vilket verk, allmost mission impossible. Här kommer en liten bild hur kvistarna ser ut:


Fatta.

Häcken är kanske 30-40 meter lång, 1.5 meter hög, tät, full med sniglar.
Det tog flera timmar och jag hade såna där fina taggar t o m  i mina underbyxor.
Överväger allvarligt att gräva upp hela eländet.

Fast å andra sidan så blommar den med vackra, enkla, väldoftande rosor hela sommaren. Doften sprider sig över hela gården. På hösten kommer feta, vackra nypon.

Nästa projekt är vår häck ut mot vägen. Den är kanske 2,5 meter hög. Vi är bokstavligen inväxta och jag är Törnfuckingrosa (kommer ni ihåg Cindafuckingrella i Pretty woman filmen?).


måndag 19 maj 2014

Hopp

Fan ta den som ger sig. När en dörr stängs kan man öppna nån annan.

Jag har slickat såren några dagar och samtidigt funderat ut nån slags Plan B. Nu har jag den. Jag skall nu studera på Alfa-art.
Vad blir man då-då? Nå men bildkonstnär förstås.

Ha-ha-ha, livsglädjen börjar återvända. Jag är taggad och från den här skolan kan jag inte bli kickad.

fredag 16 maj 2014

Är jag en storbloggare nu?

Vet ni att en kvinna på All Things Moomin har tagit kontakt med mig. HON har tagit kontakt med mig. Vad är All Things Moomin? Nå, Mumintrollens officiella hemsida.
T o m  Mumintrollen hänger med i sociala medier.

På sidan kan du läsa om karaktärerna, lite historia om Tove Janssons Mumin-böcker och så finns där en butik. Fina grejer. Själv har jag så mycket Muminmuggar så det räcker och blir över men det finns ju så mycket mer: nyckelringar, väskor, sängkläder och t ex den här:

The Hattifatteners Lamp medium
Bild: All Things Moomin
En vacker dag skall jag ha den här fin-fina lampan.

Klicka in er på sidan och passa på nu. Det lönar sig för ni får en rabatt på 15%  med koden muminochjag. Koden är i kraft till den 21.6. Rabatten skall sättas i en ruta vid checkouten.

Det ni. Det kan jag bjuda på precis som vilken storbloggerska som helst. 

onsdag 14 maj 2014

Nej

Jag kom inte vidare. Jag har varit så nedslagen att jag inte har kunnat skriva om det.

Det känns inte rättvist och jag har inte en aning om vad jag nu skall jag hitta på. Det är helt tomt både i skallen och i magen, jag reagerar alltid med magen.
Ifall nånting är bra/dåligt känner jag det väldigt starkt i magen. Min mage känns tom nu och jag vill inte fylla den med godsaker för jag har inte egentligen nån lust med det.

Säger inte Muminmamman att allt som är bra för magen är ..... kommer inte ihåg resten. Men jag håller med henne. Jag är lika olycklig som min mage.

Det finns sådana som genast försöker på nytt men jag orkar inte med det, inte ett år till av osäkerhet.
Fast jag lyfter verkligen på hatten för dem som orkar.

Jag har i alla fall en trevlig överraskning för er bara jag får det skrivet. Det gäller alla ni som läser, det gäller Mumin och det gäller pengar...

Blev ni nyfikna nu? Hoppas det. Skall bara få det skrivet...

p.s en annan trevlig händelse: jag fick min första oljemålning såld till en som inte är en bekant/vän/släkting.
Livet går trots allt vidare.... suck.




måndag 5 maj 2014

Satan, I hate it men

på torsdagen avgörs mitt öde. Skall jag bli konstnär? To be or not be?

Jag är som en spänd pilbåge som när som helst brinner av. Jag har fotat mina tavlor och kollar in dem om och om igen. Är de bra? Duger de till nånting? Jag kollar mina klasskamraters tavlor och frågar samma frågor.
Jag har inga svar. För hur kan man jämföra konst. Smaken är ju som bekant ingenting man kan diskutera.

Helvetes, helvete ifall jag inte kommer in tänker jag sluta med att drömma och bara dra täcket över huvudet och aldrig någonsin sticka ut mitt huvud mer. Där tänker jag mögla tills alla har glömt mina utopiska  drömmar.... hur länge tar det förresten. Har på känn att jag ganska hastigt skulle bli uttråkad där under täcket.

I alla fall tröstar det mig att det är många andra som är i samma situation. Vi skall peppa varandra och vänta in stunden för vår dom tillsammans. Vi skall dricka några öl på en restaurang i Kabelfabriken, tillsammans går vi ca klockan 18 fram till skolans dörr för att se vem av oss har kommit in.

Vi är 27 stycken och 12 kommer vidare. Kan tänka mig att det blir tårar av glädje och besvikelse. Hur det än går kommer jag att vara glad för de som kommer vidare och ledssen för de som inte gör de.

Vilken jävla helvetes situation det här är.