måndag 30 december 2013

Gott nytt år

Aj jestas vad duktig jag är på att blogga just nu. Kanske inspirationen kommer nästa år, kanske inte. Den som lever får se.

Jag ville bara önskar  ett riktigt gott nytt år. Ha det bra, kära ni.

fredag 20 december 2013

Stockholm

Har varit till Stockholm igen. Det var bra igen.

Vi var på teater, på Dramaten för första gången. Vi var och titta på Fanny och Alexander. Jättebra. Stycket tog 3,5 timme och jag skulle ledigt ha sett 3,5 timme till. Jag gillar verkligen Fanny och Alexander och brukar varje jul kolla det från DVD.

Jag framför Dramaten i min fina filifjonka-kappa, ett loppisfynd.


Vi var och äta jättegoda hamburgare på Melker Anderssons Vigårda restaurang på Norrlandsgatan 13. Slurp.

bild: vigarda.se

bild: vigarda.se
Vi var och fika på Helin och Voltaire på Rosengårdsvägen  14, Djurgården. Systrarna Voltaire är en favorit. De har en jättefin avdelning och restaurang på PUB, vid hötorget. Allt de saluför väcker habegär, åtminstone hos mig.

bild: helinvoltaire


Svenskarna kan det här med mys och koncepttänkande. Allt är så fiiiiin, gott och mysigt.

På hemvägen satt jag i loungen och drack vin, blev lite småfull och pratig av mig. Fast det går ju inte alls för sig. Alla är väldigt tysta och dämpade och alla är karlar. Varför är alla affärsmän karlar?

fredag 13 december 2013

I dagens Borgåblad

Jag är kanske inte rätt person att ha åsikt om följande för att jag är sällsynt virrig person, lite som en ekorre men...

I dagens Borgåblad läste jag om Molly Rosenström. En 14 år gammal flicka som har siktet mot stjärnorna. Redan när hon gick i årskurs 4 "visste" hon vad hon ville bli.

Det är bara att gratulera för jag vet inte vid 44 år vad jag skall bli när jag blir stor. Det finns ju så mycket att välja mellan.

Dessutom har jag alltid varit av den åsikt att man skall inte sätta alla ägg i samma korg. Man kan ju kippa omkull i halkan. Fast Molly har tänkt på det också och har således väldiga fina vitsord. Stackars duktiga flicka.

När jag gick i årskurs 4 lekte jag med Barbi och Ken att de hade sex och hade verkligen inte en tanke på min framtid.
När jag var 14 lärde jag mig att röka och dricka och tänkte fortfarande inte på min framtid.

Nu säger jag inte att jag har gjort rätt. Jag säger att jag tycker att barndomen och ungdomen var en väldigt skön tid. Jag dalla och gjorden ingenting annat än levde. Tänkte inte på framtiden, att planera nästa veckoslut räknas väl inte som framtidsplanering.

Ännu efter gymnasiet visste jag inte vad jag ville. Nu studerar jag till konstnär och gör det för att jag tycker om det, inte för att göra karriär. 

Molly Rosenström är väldigt målmedveten och tänker inte sluta före hon är på toppen. Hon försöker att träffa sina vänner åtminstone en gång i veckan. En väldigt annorlunda ungdom än min och många andras.

Lycka och framgång till dej, Molly Rosenström, du är värd det.

måndag 9 december 2013

Avundsjuk

Ibland är jag avundsjuk. Fult? Ja men mänskligt tröstar jag mig själv. Dessutom är ju avundsjuka på nåt underligt, vrickat sätt en väldigt fin komplimang.
Eller är jag ut och cyklar nu?


tisdag 3 december 2013

Blodtörstig

Ibland kan diskussionerna blir bra underliga.

Jag är av gammal vana väldigt rädd för vargar och björnar. Fråg int mej varför, säkert nån moster som skrämt mig när jag var liten.

Vi diskuterade i alla fall IGEN vad man skulle göra ifall man skulle möta en varg. Jag konstatera att det kan väl inte vara svårare än att möta en hund. Den är ju ungefär lika stor.

Tänk nu ifall vargen skulle sätta tänderna i mitt magra arsle, jag skulle svänga om och ta ett stryptag om vargen, så skulle jag göra.
Det kan väl inte vara så svårt att ha ihjäl den resonera jag.

Fast vargen är väl ganska blodtörstig konstatera min syster. Och fortsatte torrt att du är väl ännu mer blodtörstig. Stackars varg.

måndag 2 december 2013

Jag fick mig ett skratt

Ett gott skratt förlänger livet. Hur sant det är lämnar jag osagt men nog är det härligt att få skratta.

På lördagkvällen stod jag och huttra på vår trappa. Jag rökte och njöt kanske inte så där väldans mycket av min tobak.

När jag kommer in sitter min karl med ett glas i ena handen och i andra handen en cigarr så fet att det såg ut som om han sög av den istället för på den.
Han var lycklig som ett barn på julafton.

söndag 1 december 2013

President Kennedy

Jag skrev ju tidigare om Putin och tänkte fortsätta lite om andra presidenter.

Det är 50 år sedan JFK blev ihjälskjuten. Därför har man fått köpa en bilaga med Iltalehti. Med stora feta bokstäver står det på bilagans första sida:

KENNEDY, KOVA POLITIIKASSA JA KOVA SÄNGYSSÄ!

My God, I say. Vad är det för en rubrik? Kova sängyssä? Är inte det en grundförutsättningen i sängen?
Var det det här legacy som JFK ville ha? (hmm, det blev ganska många frågor)

Tänk nu på Bill Clinton. Vad är det det första du tänker på när du hör Bill Clinton.
Hur han förklara med övertygande ögon och pekfinger hur han aldrig har haft sex med den där kvinnan.

Jag säger som Muminpappan i Muminpappans memoarer:
(citat)

" Varje troll måste ha nånting att se upp till (och ner på, förståss), någonting som väcker vördnad och ädla förnimmelser."

Citatet är taget när Muminpappan träffar självhärskaren för första gången. Muminpappan blir hemskt generad när självhärskaren inte överensstämmer med hans förväntningar.


torsdag 28 november 2013

Läste i metrotidningen....

.... häromdagen att Putin vill göra lite förändringar i ungarnas historieböcker. Hi-hi och samtidigt blir man mörkrädd.
Är det sådär lätt att skriva om historien och varför gör han så?

Putin är "lustig" han, så mycket makt men måste han hela tiden häva sig. Han är som en pincher. ni vet den där minihunden som är egentligen är släkte med dobermann.

Hmmm, vår hund är också liten med ett stort ego, jack-russel, fast den är inte så väldigt macho som en pincher. Den kan faktiskt "spela" väldigt anspråklös när den vet att den gjort illa eller när den vill ha mat.

Huhu, vad kan jag säga annat än att Ryssland fascinerar.
Som en annan sak varför är de misstänkta i Ryssland färdigt innanför galler. Är inte det jätte gammalmodigt, är inte de misstänkta färdigt dömda då. Skalll man inte vara oskyldigt tills motsatsen är bevisad.

Da!


tisdag 26 november 2013

Sista dagarna i november

Jag tycker väldigt mycket om november.

Inga krav, skön vardag, mörkret är ännu nytt och mysigt, stearinljus, brasor, småfull varje hemmamyspysfredagkväll.

Men snart är det slut. December kommer med buller och bång. J U L E N. Jag tycker väldigt mycket om julen.

En massa krav, julfester, stearinljus, brasor, julpynt, förväntningar. Det bästa med vår jul i år är att det blir inte julklappar (det är det värsta med julen) för vi skall resa bort i januari hela familjen. Till resan gick  alla pengar.
Mycket välplacerade pengar.


söndag 24 november 2013

Söndagsangst

Allt som oftast har jag söndagsangst. Vad nu det kan bero på? Plågas ni också av det?

Jag är världens sämsta på att organisera och det finns ju en hel del som skall kommas ihåg. Jag har alltid känslan att det är nånting viktigt som jag glömmer. Känns ibland som att livet pågår nån annanstans medan jag försöker lära mig att organisera.

Kanske det är den känslan som blir så tydlig på söndagen när jag allt som oftast har tid att fundera på vad jag sysslar med.

Vad skulle jag kunna lämna bort? Vad skulle jag satsa på mera? Vem är jag?


Nu skall jag i alla fall hänga upp byket, gå till butiken (för att få lite motion), mat, diska, rasta hunden....

Sedan har den dagen gått och jag har inte gjort nånting igen. Är det verkligen det som livet är, praktiska saker. Rena kläder, mat på bordet, pengar i plåmsan.

Gud, vad tråkigt.

Det här är livet,
stort väder som man blir våt av.

Havet är livet.

onsdag 20 november 2013

LCHF

Ni vet vad jag pratar om, eller hur?

Av nån underlig anledning köpte jag en bok om LCHF (omöjlig bokstavskombination att komma ihåg) av grannflickan när hon sålde jultidningar.

Skumläste den och fråga mig själv vad är det här för skämt?

Man skall inte äta potatis, pasta eller bröd. Vad skall man äta då? Småstenar. Nej, kött. För det mår vi människor bra av. Det är ju absurt ifall ni frågar mej.

Hur kan man få ihop en portion ifall man inte kan äta potatis,pasta eller ris?

Bröd och potatis är inte bra för människokroppen. Författaren försökte förklara och,  men att inte äta potatis, bröd och pasta. Att liksom lämna bort det för att äta kött istället.

Förstår ni?

tisdag 19 november 2013

Min morgonlänk

Att säga att det var motbjudande att stiga upp från min sköna säng vore att underdriva. Det var mycket värre.

Men jag steg upp och drog på mej mina kläder och plötsligt länka jag. Medan jag kämpa och skumpa på börja jag plötsligt tänka några glada tankar.
That´s it.

Väl hemma tänkte jag att nu skall hunden rastas men den vill inte, den vill sova. Så jag sammanfatta morgonens länk som så:

Vill inte ens hunden gå ut på morgonen klockan sex måste det vara onaturligt.

Kanske men bara kanske skumpar jag imorgon igen.

måndag 18 november 2013

Imorgon bitti händer det

Alla vet ju hur bra motion är för en människa, frisk luft i lungorna, rosor på kinderna och solsken i blick.

Själv är jag ganska hemsk om morgnarna ifall jag får säga det själv. Därför tänkte jag imorgon bitti far på länk klockan 6.
Nu måste jag tvinga mig upp eftersom jag såhär grandiost har berättat det på bloggen. Det är svart på vitt, jag kan inte skolka från det här med hedern i behåll.

Men jag lovar bara att det med säkerhet sker imorgon bitti. Alla andra morgnar lämnar jag öppen. Fattar ni?

Berättar imorgon på kvällen hur det gick, vad jag fick ut av det och ifall det lönar sig att lämna sin supersköna säng klockan 6 för att fara ut och länka (jag är väldigt tveksam men värt ett försök).

Vad tror ni?

söndag 17 november 2013

Hej igen,

länge sedan sist.

Jag skulle ju radera denhär bloggen och gjorde det också. Tills jag upptäckte att man kan få tillbaka bloggen med några enkla tangenttryckningar.

Hade inte hjärta att radera den. Det är ju i alla fall fråga om min blogg, min förstfödda blogg. Och vad glad jag är för det nu när jag inte orka fota mer och skriva om vackra, gulliga saker.

Så jag är tillbaka på Mumin och jag. Tillbaka till rötterna.

Lite svårt har jag nog att formulera mig. Det kräver också övning det här med att skriva. Ifall man inte övar sig blir man rostig.

onsdag 27 mars 2013

Slutstädning

Städar här på bloggen. Tar tillvara foton som jag kan återanvända. Går igenom året som gått, så blir det ju automatiskt.
Satt de bästa trädgårdsfoton på Linnéas butik.

Ikväll skall jag gå igenom resten och sedan raderas denhär bloggen och finns inte mer. Scwup bara, bort från cyberrymden, bort från bloggtoppen, bort från er som har läst mig. Scwup bara.

Herregud, vad jag känner mig högtidlig...

måndag 25 mars 2013

Nu är beslutet fattat

Jag kommer att avsluta Mumin och jag. Den kommer att vara här på nätet tills min karl har printat ut hela härligheten. För en utförligare dagbok har jag aldrig tidigare haft.
Känns faktiskt lite vemodigt. Varje kväll har jag loggat in för att kolla det senaste. Ifall nån har kommenterat. Och OK visst kommer det ju att fortsätta men på en annan blogg. Och det är inte sagt att alla ni som har hängt här hittar dit.

Men å andra sidan Cést la vie. Man träffas och man säger adjö. Ni får gärna fortsätta att följa med mitt liv och leverne på Linnéas butik.

Där kommer det mest att handla om trädgård. Mycket om fotografering och om mitt akvarellmåleri. Jag skriver också fortsättningsvis om Mumintrollen. För att: Cést ma vie.

Jag kommer inte att blogga varje dag men säkert många gånger i veckan. Och kanske det blir också dagligen men jag behöver inte. Och det skall bli skönt. Inte för att någon har tvingat mig till det nu heller utan det har mera kommit från mig själv. Och förvånansvärt enkelt har det kommit ett inlägg. För Cést la vie, det händer ju hela tiden nånting.

I alla fall vet jag inte hur länge bloggen är här. Inom kort kommer jag att radera den. Hoppas vi ses på

Linnéas butik.

Adieu, mes amis. Have a nice life(vet inte vad det är på franska).

fredag 22 mars 2013

Hej kära läsare,

jag är i valet och kvalet. Jag vet inte riktigt vad jag skall göra.

Jag har bloggat över ett år här på Mumin och jag. Och om jag säger som saken är (muministiskt uttryck) så har det blivit lite som ett skötebarn. Lite måste det skötas, dias. Och jag tycker ju att jag har kanske världens bästa blogg. Lite som när man tacksamt tycker att man har världens bästa ungar.

Men jag har länge varit intresserad av att lära mig fotografera, att lära mig måla med akvareller. Jag har alltid varit intresserad av inredning och halva mitt liv har jag varit intresserad av odling, trädgård. Jag vill ha en blogg som har dessa ingredienser. Jag vill ha kanske världens vackraste blogg.

Så nu funderar jag på att avsluta Mumin och jag och börja blogga mer på min andra blogg   Linnéas butik.

Idag har jag fotat och resultatet kan du se på den bloggen. Två foton och 1 timme. Det tar tid för en nybörjare. Gå in och titta, vetja.

Nåja, inte har jag så allvarliga problem men trots det värt att tänka på. Hur lätt skulle ni kunna avsluta er blogg?

Kommer antagligen att fortsätta skriva tills jag vet hur den här sagan slutar.

Trevlig helg.

torsdag 21 mars 2013

En vacker bild

Jag har fått en Ginnalalönn till morsdagen för ganska många år sedan. Lönn är mitt favoritträd men man kan inte på en vanlig egnahemshustomt ha en vanlig lönn. Den blir alldeles för stor. Därför har vi en Ginnalalönn. Den blir mellan kanske 5-8 meter hög. Den är ganska vacker nu i solskenet med sina näsor. Solen silar vackert igenom dessa "nässkelett". Eller vad tycker du?

Fotat av mej 21.3.2013, kallt som i Sibirien

I väntan på att våren skall komma

Alla har vi våra knep att överleva dessa sista, verkligt vackra vinterdagar. Jag har målat ett par vita tygtossor. Samtidigt som jag fantiserat om varma dagar när jag igen kan använda dem.

Vita tygtossor hör våren och sommaren till.

Trevlig torsdag.

tisdag 19 mars 2013

Fotosession

Jag skulle nog ha "viktigare" saker att göra men jag brukar inte prioritera efter vad som är viktigt utan mera enligt vad som är roligt. Således ordna jag en liten fotosession hemma hos oss med mej själv.

Jag har ju lärt mig att göra collage. Så varsågoda här har ni några collage:

Såna här roliga grejer kan man hitta hemma hos oss:
Längst till vänster en filur made by Max, hänge på vår kakelugn.
Mitten är min flickas gamla paraply.
Höger en liten vers av magnetlappar till min karl.

Till vänster: vi är Tintinfans min karl och jag
Höger: ville fota en detalj

Överst: Picassobyst made by my sister, Mette.
Nedre: en fin ficus.
Det var det denhär gången. Mera bilder kommer det säkert att komma. För snart kan man börja fota trädgård.

måndag 18 mars 2013

Linnea frågar

Jag vet inte hur ni känner för det här med kommentarer och att kommentera. Det är jätteroligt när folk tar sig tid att kommentera. Att jag har lyckats få nån så pass intresserad att de tycker att en kommentar är på sin plats.

Själv är jag som alltid tudelad, som röven. Jag vill gärna kommentera. Men jag kan ju inte skriva långa noveller på andras bloggar utan det skall ju helst vara en kort, koncis och gärna väldigt bra kommentar på alla sätt. Inte så lätt, I say.

Sedan är det där hur ofta kan jag kommentera. Det är ju allt som oftast fråga om en människa som jag aldrig har träffat/ kommer att träffa. Jag har fortfarande lite svårt, känns underligt, att ta del av främlingars liv. Fast de är väldigt intressanta liv. Känner mig som en snyltgäst. Och vem är jag som ännu har mage att kommentera denna okända människas liv.

Tycker inte ni att det är konstigt? Inte ens pikulite?

Och det mest konstiga kommer nu. Jag tycker att jag känner mig lite som en stalker när jag är och nosar på andra människors bloggar MEN sedan tycker jag att det är roligt att få kommentarer. Visst är det ju konstigt?

Nåja, nu skall jag koka kaffe och äta bulla för ungarna är i säng. Ingen sover så jag kan inte prassla med påsen. För då hör de och undrar vad jag sysslar med.


Borgen ikväll. Kvinnan (fick hjärnstillestånd, kommer inte ihåg namnet) till höger är en favorit.

lördag 16 mars 2013

En stor, fet och grann fasan

Igår satt det en stor, fet och grann fasan på vår gård och var så där allmännt köckig av sig. Melker, 5 år, utbrister:
- titta en papegoja!

Jag vill också ha barnasinnet kvar. Där allt är möjligt,  t o m en papegoja mitt i smällkalla vintern/våren.

fredag 15 mars 2013

Kulturnyheter från Mumindalen

John Irving är en av mina favoritförfattare. Jag gillar hans galna, absurda värld. Vad som helst kan hända, både tråkiga och roliga grejer.
Jag brukar alltid köpa hans böcker ifall jag råkar komma över dem på loppis. Idag kom jag över denhär:

Fredagen till ära skall jag ha en John Irving kväll och kolla denhär filmen, ähum igen.


Dessutom läste jag i nåt av veckans Borgåbladet att John Irving himself skall komma till Finland för han lär ha en ny bok. Denna:


När, var vet jag ej. För här i detta hus eldas allt upp strax efter att man läst det. Så Borgåbladet är tyvärr uppeldat.
Men det som jag kan berätta är att i dagens Borgåbladet stod det att Ateneum ordnar en utställning över konstnären och författaren Tove Jansson, våren och sommaren 2014.  jippi, jipppiiii, jiiiipppi.

Igår var jag till Helsingfors Arbis på utbildning hela dagen och Tove Jansson har två jättestora fresker där som jag beundra. Bl a denhär:
Det är Tove herself som sitter och röker i förgrunden

Nåja, det var allt från kulturnyheterna från Mumindalen denna gång. Trevlig helg!

Som en porrbrud från 1970-talet

Världen är så vacker, så sanslöst vacker men så förrädisk. Världen är som min porrbrud från 1970-talet. Gå inte ut ifall ni inte måste.

Från mitt skissblock.
En kvinna av kött och blod



onsdag 13 mars 2013

Meningen med livet

Just nu vet jag inte vad som är meningen med tillvaron. Jag tycker inte om när det är kallt och när det snöar när det egentligen skall vara vår och snön skall smälta.

Förstod att det nästa vecka skall bli varmare. Då tinar jag antagligen också upp. Tills det tänker jag vara negativ så mycket jag bara orkar och kan.

måndag 11 mars 2013

Några kvinnoporträtt a la Marlene Dumas

Marlene Dumas är en konstnär som jag gillar mycket (har kanske skrivit om henne tidigare).

Hon väjer inte för att måla det svåra. Hon lyfter fram frågor kring ras, etnocentrism, kön och sexualitet (ähum, det lät fint, inte mina ord).

Hon tycker om att festa. Nej, hon är inget hälsofreak och den mänskliga förgängligheten är ett av hennes stora teman. Hon har ett stort, rökigt skratt som blottar det som amerikanerna ibland kallar för europeiska tänder( härligt, antagligen gula).

Hon hade en utställning i Helsingfors 2005, Female hette den utställningen.
211 anonyma porträtt av kvinnor. Med denna utställning ville hon detta:

" när den sociala kontexten avlägsnats blir kvinnan ett subjekt som konstituerats av sin isolering, inte av sin omvärld."

Ungefär så, äntligen ett subjekt inte ett objekt.

I alla fall så har jag försökt måla kända personer som Marlene Dumas med bläck:
Ett galleri av kändisar. Uppe från vänster: Brigitte, Coco, Jackie och Marilyn

Lilla Wilda

söndag 10 mars 2013

Karibien collage

Min flicka visa ett program som heter PicMonkey, ett program där man kan göra bildcollages. Vitsi vad det är roligt.
Blir så inspirerad av dessa bilder:
Färgerna, dukarna på huvudet, gatumusikanter och tänk att få semestra i en liten stuga på stranden.

lördag 9 mars 2013

Jag är inte antifeminist

Själva sakfrågan är ju självklart bra och det är bra att de finns människor som arbetar för jämlikhet mellan könen. Som brinner för den saken.

Det är mera tillvägagångssättet, hur diskussionerna går, den hårda jargongen, respektlösheten för den "andra" sidan... Ibland låter det ju mer vuxet i sandlådan.

Hur i all världen kan denna fråga vara så infekterad? Mellan män och kvinnor, vi som utgör denna planets befolkning. Uppdelad i två läger.

Fast å andra sidan är det nog ganska många som inte engagerar sig så hemskt aktivt. Och de är inga idioter måste jag få tillägga lite gement.

Tove Jansson: Om Mumin och livet

Titta på Om Toves val av yrke och Mumins födsel.

Detta har jag sysslat med ikväll. Nu God natt och Trevlig kvinnodag.

torsdag 7 mars 2013

Rock-n-roll i blomvasen

Igår var jag på akvarellkurs. Jag ville så gärna måla tulpaner. Lite mommo-motiv kanske men tulpaner har så mycket rock-n-roll över sig. De växer sig så långa, skrangliga och vrider sig åt alla håll. Ser ut som de skulle shake, rattle and roll.

Först titta jag på bilder av tulpaner med tyckte att jag bara blev hämmad av dem. Tog ett papper och börja skissa rakt av. Kasta färger på pappret. Jag var visst lite kreativ där. Och det blev så satans bra. Jag var lycklig.

Blev ivrig och fortsatte hemma till långt efter midnatt. Tror att jag skall anse den vara klar nu före den blir överarbetad= inte bra. Nå blomvasen har jag inte gjort nånting åt ännu. Vad skall den vara för färg?

I alla fall, varsågoda mina nyaste målning:

Rock-n-roll i blomvasen
Jag måla negativt, jag måla aldrig själva objektet utan det som är omkring
Vasen är inte färdig

Nu ser jag klart och tydligt hur inspirerad jag är av Tove Jansson. Målningen påminner (lite i färg och motiv) om pärmen till Småtrollen och den stora översvämningen.


Jag är lycklig.

onsdag 6 mars 2013

Lite raw-food idag

Inspirerad av Bohemiska Maggie skall jag ha lite raw-food dag idag.

Fast jag kommer att röka och dricka kaffe. Vet att det låter lite konstigt. Men jag är ett monster utan dessa ingredienser i min vardag.

Bättre än ingenting. Till lunch riven morot med pressad citronsaft, en banan. Middag blomkålsbuketter. Skall dricka en massa vatten.

Ikväll skall jag belöna mig med kaffe och bulla ikväll sedan när ungarna sover, i smyg.

tisdag 5 mars 2013

Små, söta hundvalpar? Kommer inte att ske

Jag rasta vår hund. Hon mötte en kavaljer, Simo. Den börja genast uppvakta henne. Så där ivrigt på gröten. Maja stelnar till, efter en stund visar hon tänderna och därefter nafsa hon.

Våra ungar vill att Maja skall få hundvalpar. Det kommer aldrig att ske. Så nära kommer Maja aldrig att släppa en annan hund. Hon tycker bara om människor.

Det luktade mommo hos oss

Igår lukta det mommo hos oss i hela huset. Slurp!

Jag tog många lökar, skala och hacka dem grovt. Stekte dem i riktigt smör, riktigt länge. Tillsatte lika delar socker och salt. Och njööööt. Smakar lika gott som .... kanske choklad.

måndag 4 mars 2013

Varför vi är som vi är

Vad är det som formar oss så att vi blir vad vi är?

Kanske vår självbild:

"För första gången  såg jag mig själv i helfigur. Den blanka isen var mycket större än Hemulens tamburspegel. Jag såg vårhimlens moln flyga förbi mina små vackra upprättstående öron. Äntligen kunde jag betrakta hela näsan och den fasta, välsvarvade fortsättningen ändar ner till mina tassar. Tassarna var egentligen det enda som gjorde mig lätt besviken; de hade ett drag av hjälplöshet och barnslighet som förvirrade mig. Men, tänkte jag, det går kanske över med tiden. Det är tvivelsutan huvudet som är min styrka. Vad jag än gör så kommer jag aldrig att tråka ut folk. De kommer aldrig att hinna titta så långt ner som till tassarna. Förtrollad betraktade jag min bild."

Stycke från Muminpappans memoarer.

En bra, realistisk självbild är bra att ha. Då har man redan kommit långt.


Kanske vår uppväxtmiljö:

" Hemulen satte sigill på min svans och stämplade det med det magiska talet tretton eftersom hon hade tolv hittebarn förut. De var allihop lika allvarsamma, lydiga och ordentliga för Hemulen tvättade dem tyvärr oftare än hon tog dem i famnen (hon hade den form av gedigen karaktär som saknade alla finare nyanser). Kära läsare, föreställ er ett muminhus där alla rum ligger i ordentliga rader, fyrkantiga och målade i en enda pilsnerbrun färg....

... Jag fick inte ta trevliga småkryp med mig hem och ha dem under sängen! Jag måste äta och tvätta mig på bestämda tider! Jag måste hålla svansen i fyrtifem graders vinkel när jag hälsade! O, vem kan tala om sådant utan att fälla tårar." 

Stycker från Muminpappans memoarer.

Visst var det synd om Muminpappan. Visst kan han skriva så man får tårar i ögonen.


Kanske våra drömmar:


" Drömmar är skräp, sade Hemulen.
Hur vet man det? invände jag. Kanske Mumintrollet jag drömde är det riktiga och Mumintrollet som står här bara är nånting som tant har drömt?
Tyvärr inte! Du finns nog! sade Hemulen trött. Jag hinner inte med dig! Du ger mig huvudvärk! Vad skall det bli av dig i denna ohemula värld!
Jag skall bli berömd, förklarade jag allvarligt. Och bland annat kommer jag att bygga ett hus för små upphittade hemuler. Och de skall allesammans få äta sirapssmörgås i sängen och ha snokar och skunkar under den!
Det går de aldrig mer på, sade Hemulen.
Tyvärr tror jag att hon har rätt."
Från Muminpappans memoarer.

Att ha drömmar är nog så himla viktigt. För utan dem blir världen så tråkig och pilsnerbrun. Vad mera är det som påverkar oss?

Allt påverkar oss. Därför är vi människor så komplexa och därför blir jag inte klok på människor sådär överlag.
Tror att när jag är en gamyl umgås jag mera med blommor än med människor.
Jag gillar memoarer. Att läsa om människors liv är så intressant.
Sådana människor som har varit med om mycket, gjort mycket och sett mycket.
Inte kanske "kända" människors juiciga bekännelser.


lördag 2 mars 2013

40 something

Att vara 40 something är ganska mycket annorlunda som att vara 30 something. Åtminstone för mig.

När jag var 30 gifte vi oss, fick hushåll och barnen var små. Allt var möjligt och allt drömde jag om. Illusioner var bara förnamnet. Att livet skulle bli perfekt var det ingen tvekan om. Och bara det perfekta dög.

Nu är jag 40+ , folk har skilt sej, gjort konkurser, barnen har blivit stora, huslånet är inte betalt. Och senast igår konstatera jag att livet blir bra konstigt ibland.

Åren mellan 30 och 40 måste vara de mest händelserika. Det går så fort att man knappt hänger med. En del stötar får man av livet. Hur man orkar? Med humor och medan det långsamt går upp ett ljus:

Livet går kors och tvärs så går även denna vers.

Det är jämna plågor och life´s a bitch and then you die.

Man liksom börjar förstå innebörden av dessa klichéer och godkänner det. Och så fortsätter man som ingenting.

Låter jag gammal? Jag ÄR medelålders, jag ÄR vuxen. Jag har äntligen blivit vuxen. Jag behöver inte tänka på hur många gråa hårstrå jag har, hur många överlops kilon jag bär på. Vad jag vill bli när jag är stor.

Jag är vad jag är och speciellt stor blev jag inte, förutom kroppen som blev lite större än vad jag hade planerat.

Herregud, det låter som ett sista brev som skall läsas upp på min begravning. Det är det inte. Mera lite eftertanke, begrundan över hur livet är så här halvvägs mot graven.

Inte skall jag stagnera i det här tillståndet tills jag dör. Utan nu sker det en slags utveckling fortfarande.  Jag bryr fortfarande om mitt utseende och visst har jag tankar om mitt "proffesionella jag".

Och nu orkar jag inte dilla mer. Se on molo!

fredag 1 mars 2013

En kort, mental resa

Idag har min karl och jag varit till vårt lands huvudstad. Inte är det så långt bort men det känns ändo bra att besöka Helsingfors ibland.
Vi var och fika som det händer i Svealand. Gott, gott, bagels åt jag. Det var så gott att det skall mina ungar också få idag.

Jag har tagit lite bilder av vad jag handlar därför att jag vill bli duktig på att fota och då måste jag ju öva, eller hur?

Fredaaag, trevlig helg.

torsdag 28 februari 2013

Mars

Imorgon är det första mars. Månne Tove menar mars när hon skriver:

" Nu kom den hemlighetsfulla månaden med granna solskensdagar, takdropp och vindar och farande moln och om nätterna skarp köld med skare och bländande månsken."

Från Trollvinter.

Må vara riktigt hur som helst men plusgrader när jag tog min morgontobak klockan lite över sju.

Aj, aj nu är det tider, gott folk. Och min karl som kommer hem idag. Jag stryker bort en skrynkel från min skjorta belåtet, allt är perfekt.

Ta det inte så allvarligt, jag använder aldrig välstrukna skjortor. Jag har bara fått spunk av alla stora känslor inom mig därför att det är vår.


Glad vår!



onsdag 27 februari 2013

Fåglar är roliga

Jag brukar ofta följa med olika fåglars sysslor. Kråkor, måsar, småtippor, fasaner och vad de allt heter.

Det är roligt. När de spatserar omkring. Stolt med brösten ut, på sina små tassar och pickar efter mat. Hela tiden på hel spänning ifall nån vill dem något ont.

I våra trakter finns det mycket fasaner. Mycket revirtänkande. De jagar varandra på våra gårdar. De ser så roligt ut när de inte har armar. Det blir ingen nyrkkitappelu.

För några dagar sedan satt de på högspänningslinjen, två och två, kuttra så tusan. Snart har vi en massa små babyfåglar som kvittrar. Vi har nästan varje år ett fågelbo med ungar på vår gård. Ibland ser jag dessa fjunbollar i våra äppelträd när de just har lärt sig att flyga. Lika gulligt som kattungar.

Påfåglarna på Högholmen är jag lite rädd för. De väsnas alldeles för mycket och är för arroganta/närgångna.

Måsar är alldeles för snåla i mitt tycke. 

Kråkorna i skogen brukar jag prata med när jag rastar vår hund. De kraxar åt mej upp i toppen på ett högt träd och jag svarar. Kråkorna brukar bråka med vår hund som tror att den kan fånga dem. Den ger aldrig upp. Måste beundra hundens envishet.

Aj, jestas min vårlängtan tog detta uttryck idag. Snart kommer plogarna med fåglar från södern tillbaka och då skall jag nog hojla så mycket som min tobaksförstörda röst tillåter.

Glad vår!

tisdag 26 februari 2013

Snabbpaella

Jag gjorde idag snabbpaella. Och det skulle minsann gå undan för jag hade brådis. Ungen skulle hastigt ha mat före han skulle på träningarna. Jag håsa på i köket och lyckades få halva konserven med tomater över mig själv.

En massa kryddor, bl a kumminfrön, oregano, gurkmeja.... Egentligen skulle det vara vitt vin också men vitvinet hade tagit slut. Det blev jättegott fast konsistensen var inte riktigt som det borde. Det var mer som paellasoppa och jag har för mig att det skall vara en ganska "flåtig" men stadig massa.

Och färgen var så fin så jag tog ett foto. Tänkte nästan att nu skall jag lite pimpa upp min bild med en vacker handuk ( eller vad man nu pimpar upp sin matfoton med).
Egentligen ser det ganska äckligt ut
men skenet bedrar. Vi åt med god aptit

måndag 25 februari 2013

Drömmar om mat

Jag (dag)drömmer ofta om mat.

Ett skafferi full av godsaker. Där skulle jag samla på mig och klara mig och min familj fast tredje världskriget skulle bryta ut.
Där skulle finnas olika gryn, mjöl och pasta i överflöd. Exotiska, alldagliga kryddor. Kaffepaket i långa snygga rader. Socker, sirap, salt. Konserver, konserver och ännu mera konserver. Oljor, frön, torrjäst.

I frysen skulle jag ha en hel styckad gris, kossa. Bär, frukt, svamp...

Potatiskällaren skulle vara full av potatis, kålrötter, morötter, rödbetor, sötpotatis, lök. Saft, sylt, inlagad gurka, pickles. Äpplen, en och en packade i tidningspapper. Massor av vin, öl.


Låter det inte underbart.

Oftast blir det ju inte riktigt som man drömmer om utan man får kompromissa. Jag har en potatiskällare som för det mesta är ganska tom. Den är lite för kall på vintern.

Jag har en frys men där finns det mest franskisar och övergivna grejer som ingen vill ha.

Skafferiet är ett vanligt vitrinskåp fast det kommer närmast mina drömmar.  Jag gillar gamla plåtburkar.

Åh, jag önskar att jag kunde göra god mat. Denna vecka provar jag på fyra nya rätter: Snabbpaella, Maffig Minestronesoppa, Stolta paprikor och på fredagen blir det Vietnamesisk soppa. Låter det inte proffesionellt. Kanske jag återkommer med rapporter från mina äventyr vid spisen.

Försökte fota mina plåtaskar med Iphonen:




fredag 22 februari 2013

Nånting måste göras

Nånting måste göras med min dator före jag får total spunk. Den sammarbetar inte alls och allt som jag vill tar en eeeeevigheeeet.
Nu skall den till datordoktorn och denna helvetesmaskin skall få smaka på sina egna beska medicin.

Jaaaa, jag börjar ta det personligt.

Varför svarar inte programmen och var har Kvackdammen försvunnit. Min del av bloggsvenskfinland är puff, borta.

Och nu när jag riktigt skall börja blogga när våren kommer och jag skall få visa min fin-fina trädgård. Visst är det lite synd om mig. Hur har jag kunnat få ett sådant datorbehov.

Nåja, big fucking deal.

torsdag 21 februari 2013

Gustafsson



" Jag vill inte leka med Alfons, han är tråkig. Han vill leka Gustafsson hela tiden."
Citerar min systers flicka. Vem Gustafsson är? Nå han är de här gubbarna nedan. Han är en jätterolig lek.

onsdag 20 februari 2013

Bra kvinnor reder sig själv

Hem från Repovesi.

När vi anländer sent och mörkt är det. Skall vi först mocka fram de kanske 50 trappstegen för att komma in. Sedan har vi ett litet vattenläckage när vi kommer in.
Vi fixa det.
Följande dag körde vi till butiken och på hemvägen börja bilen skumppa alldeles förfärligt. Vi fixa det.

Annars var det lugnt. Förutom på hemvägen fick vi köra tillbaka när vi redan hade kört kanske en 40 km för vi hade glömt att stänga AC.

Nu är jag hemma och vet ni vad? Jag var efter min Iphone från posten. Så den är hemma.

måndag 18 februari 2013

Sportlovsveckan och lite foton

Min flicka har fotat fína foton.
Det är sportlovsveckan. Emma och Max flyger ensamma till Sverige idag. Hoppas de inte börja slåss på planet.
Min äldsta och hunden blir hem och jag painar till Repovesi. Så trevligt sportlov. Vet ej när vi hörs.










söndag 17 februari 2013

Vad är en diskussion

När två eller fler pratar med varandra. Klart som korvspad. Man kan vara av olika åsikter men ifall man är civilserad borde man kunna "diskutera".

När blir en diskussion ett gräl?  Kan man gräla civiliserat utan att höja rösten eller använda " fula" ord. Och är det så hemskt att gräla.

Jag bara måste få gräla ibland. Det är så himla skönt. Jag gräla inte civiliserat  det kan komma ett och annat slag under bältet rentav i skrevet.

Men diskussioner är trevligt. Ifall jag känner att man lyssnar på mig, respekterar mina åsikter och inte tycker att jag är en idiot p g a mina åsikter. Jag lyssnar gärna och kan ändra mina åsikter. Ganska sällan upplever jag såna diskussioner, tyvärr.

Tove Jansson, vem annars, skriver bra om detta oxå. Stycker från  Kometen kommer:

" Så kom det sig att hemulen följde med på vandringen mot Mumindalen. Han var mycket besvärlig att ha med sig men det kunde inte hjälpas. En gång fick de gå tillbaka flera kilometer för att leta efter ett feltryck som han hade tappat och två gånger kom han i gräl med Snorken om nånting som ingen av dem riktigt hade reda på ( de påstod att det var en diskussion men det lät som ett gräl).
Just denhär hemulen var en F I L A T E L I S T men en hemul i alla fall.

fredag 15 februari 2013

Tillrättavisad av min elvaåring

Körde min elvaåring till skolan. Rött ljus. Äh, vad fan jag skall till höger så jag far.
Genast frågar han varför jag kör mot rött ljus, man får inte köra mot rött ljus;) , nag-nag-nageti-nag.

Jag kände mig som: " upptäckt med fingrarna i syltburken", tillrättavisad av min son.

Att en elvaåring kan vara besserwissiger av sig.


torsdag 14 februari 2013

Måste man som kvinna vara feminist?

Är det politiskt korrekt att vara feminist när man är kvinna? Är det kanske det enda rätta. För vad är man annars för syster. En syster som inte orkar bry sig om sina medsystrar.

Råka ni se på Mia på Grötö igår? Där fråga hon samma sak. Och hon erkännde att hon inte är en feminist.

Det är knappt man vågar tänka tanken. Alla är så himla mycket feminister idag. Jag måste erkänna att jag inte har tänkt så mycket på saken. Det finns saker som intresserar mig mera. Och då inte sagt att feministernas sak  inte skulle vara viktigt.


onsdag 13 februari 2013

På tal om Bisamråttan och vikten att välja rätt ord

Bisamråttan är en allvarlig "man". Han anser att det mesta är väldigt onödigt, han är värdig men samtidigt väldigt mån om att inte bli till ett åtlöje. Vilket han tycker att han blir för minsta lilla små sak och alltid är det mumintrollens eller deras vänners fel.

Citat från  Trollkarlns hatt:

" Vem skriker!? utrbrast Muminmamman upprörd.
Hela skogen skakade av vilda tjut. Någon eller något kom galopperande mot dem på vägen, brummande av skräck eller ursinne.
Göm er! skrek Mumintrollets pappa. Det är ett odjur som kommer.
Men innan nån hann fly uppenbarade sig Bisamråttan med stirrande ögon och morrhåren på ända. Han viftade med tassarna och höll ett osammanhängande tal som ingen riktigt begrep, men av vilket framgick att han var mycket arg eller rädd eller arg för att han blivit så rädd. Så skumpade han vidare mot Mumindalen.
Vad gick det åt Bisamråttan? sa Mumintrollets mamma uppskakad. Han som alltid är så lugn och värdig!
Att ta vid sig sådär för att repet på hängmattan gick av, mumlade Muminpappan och skakade på huvudet."

Vad som hade hänt med Bisamråttan avslöjar jag inte men det lönar sig att läsa om det. Jag skratta mig halvt fördärvad.

Men det där med att välja rätt ord så syftar jag på ordet skumpa, att Bisamråttan skumpa. Det är så hysteriskt roligt, det är som att säga att nån riktigt VIP person skulle skumpa( typ nobelpristagare i fysik). Det är så genialiskt eller skall jag skriva genitaliskt?

Jag känner mig som Bisamråttan

När jag kommer till min syster får jag lite samma känslor som Bisamråttan har för muminfamiljen i kometen kommer:

" Kan vi inte äta festmåltiden i grottan? ropade Mumintrollet. Vi gör det till en utfärd.
Alla skrek i munnen på varann och vifta med tassarna och Sniff stjälpte ut hela mjölkglaset över bordduken.
Bisamråttan reste sig och sa:
Ni blir värre och värre."

Hi-hi. Så är det hos min syster oxå. I deras hus är det så mycket meteli och de blir bara värre och värre. Hi-hi. Känner mig som dendär gamla, arga mostern som har glömt hur mycket oljud små barn kan åstadkomma.

Bisamråttan ligger i hängmattan och läser om alltings onödighet
Han får aldrig vara i fred för muminfamiljen, han tycker
att de bråkar med honom hela tiden.


tisdag 12 februari 2013

Min surrealistiska värld

Inte för känsliga personer.

Sura, starka, frätande syror har tagit över min kropp. Kroppen krampar och slappnar av, krampar och slappnar av.
Jag drömmer om jätte smilyes som grinar upp sig som dödsmasker och jag faller i deras gap.
Nån skriker: Jag missar högmässan! (fast det var visst på riktigt och jag fick ett hysteriskt skrattanfall. Har aldrig hört  just de orden i vårt hus förut).
En explosion och jag förvandlas till en miljon partiklar. DaCapo skriker djävulen och BOM jag förvandlas till två miljoner partiklar. Till sist är jag endast ett rövhål i universum.

Jag viskar knappt hörbart: blåbärssaft, jag vill ha blåbärssaft.


Picasso: Girl with a Mandolin Fanny Tellier
Känner mej ungefär så
Visst lät det lite poetiskt?




söndag 10 februari 2013

Att få sin telefon tillbaka

Jag, min klåpare, lämna min telefon på flygfältet i Las Palmas. Det är så typiskt mej. Jag är jätteförsiktig med den och vet ungefär hela tiden var den är. Sedan lämnar jag den där. Helt ofattbart.

Känns konstigt att inte ha alla sina telefonnumror och att inte vara anträffbar. Försöker ju få den tillbaka.

Har ringt flera gånger och försökt med min hemlagade svengelska få fram mitt ärende. Hon i andra ändan har inte förstått ett smack och jag har inte förstått ett smack vad hon har sagt endast att hon inte är på arbete först om 30 minuter. Vad fan svarar människan i telefonen för då, kan man undra.

Tog istället kontakt med Tjäreborg och då börja det minsann hända. De ville ha ifyllda blanketter och bilagor och pengar som skulle betalas in på 2 olika konton. Herregud! Trodde nästan att det vara fråga om Mission impossible och inte min telefon.

Men kanske nästa vecka får jag hålla den i min hand, min telefon. Hoppas de har tagit väl hand om den så att den inte har behövt känna sig ängslig. Min stackars, stackars telefon. Snart är du hemma hos mamma igen. Och jag skall aldrig, aldrig lämna dig mer. Det är ett löfte.

fredag 8 februari 2013

Idag har jag lust

Lust att supa mig redlöst full och vara helt satans osaklig. Bara för att jag har lust.

torsdag 7 februari 2013

Linnéa frågar

Det är mycket Frida Kahlo i mitt liv just nu. Jag läser en bok om henne och såg i veckoslutet filmen om henne(igen) med wunderschöna Selma Hayek som Frida Kahlo.

I filmen fastna jag för detta:

Fridas man, Diego Rivera, var en mycket framgångsrik konsnär han med. Han slog igenom i Staterna big time som de säger overthere.

Här kommer ett litet "citat" från filmen (kan man citera en film?):

" Nytt rekord! Över 50 000 människor har ställt sig i kö utanför New Yorks nya Museum of Modern Art för att se den stora mexikanske konstnären Diego Riveras målningar. Han är den mest omtalade mannen på den här sidan av Rio Grande."

Och såhär tyckte Frida Kahlo om det:

" Gringorna är vänliga men det viktigaste i Gringoland är att ha ambitioner, att bli nån. Bara den som är nåt intresserar dem. Jag avskyr det. Att vara nåt stort intresserar mig inte. Diego älskar det. Han är som en stor skål fylld med godis åt alla. Allt i dethär landet inspirerar honom."

Vad tycker ni? Är det viktig att vara ambitiös? 


onsdag 6 februari 2013

Katja Linnéa på möte

På måndagen var jag på möte.
Jag tycker inte om att vara på möte. Genast när jag hör ordet möte blir jag trött. På måndagen var det alldeles förfärligt. Det enda jag kunde tänka på och koncentrera mig på var att jag måste hålla mina ögon öppna.

Jag måste ha sett konstig ut för jag märkte att hon som satt mitt emot mig började snegla på mig. Jag förstod att situationen var ohållbar. Jag måste göra nånting. Vill ni ha kaffe avbröt jag alla och steg handlingskraftigt upp. Sedan sa jag  (dumma mig) därför att jag somnar snart.

Måtte Mårran ta mig. Pinsamt!

Jag förstår nog viktigheten med möten. Men alla mötesprotokoll som måste följas och man får bara prata om viktiga saker när mina tankar påmppar från det ena till det andra som en kork i vatten. Det blir för mycket ordnande min hjärna och därför blir jag så trött.

Har du AD/HD fråga min chef. Pinsamt!

I Kometen kommer ordnar Snorken ett möte. Det är ett möte i min smak. Hör här:

" De satte sig.
Jag utnämner mig till ordförande och sekreterare, fortsatte Snorken. Finns det några andra förslag?
Ingen hade några andra förslag och Snorken knackade tre gånger med sin blyertspenna i marken.
Var det en ettermyra? frågade hans syster.
Tyst, du stör mötet, sa Snorken. Vad är det vi vet? Jo. Att den kommer att inträffa fredagen den sjunde augusti klockan 8.42 på kvällen. Möjligen fyra sekunder senare.
Ettermyran, sa Mumintrollet frånvarande. Han satt och tittade på Snorkfrökens pannlugg. Mamma hade ingen pannlugg. Han hade aldrig sett en pannlugg förr.
Varför finns det aldrig nån som hör på vad jag säger? frågade Snorken förtvivlad.
Det vet jag inte, sa Sniff, har det alltid varit så?
Nu skall ni allihop hålla klaffen och höra på vad Snorken säger, sa Snusmumriken. Han vill att vi ska fundera ut om det finns något sätt att rädda sig.
Vi går hem, sa Mumintrollet. Och ni kommer väl med?
Den frågan ska vi ta upp mer ingående på nästa möte, svarade Snorken. "
Bild: Tove Jansson, Kometen kommer

Igår

Han gjorde det igen, min karl.

Han ringde hem och läste Sven Dufvas historia för våra ungar. Och de lyssna. De vet vem Sven Dufva är.
Tack o lov sjunger han inte Vårt land för han måste vara den mest obegåvade sångaren i världen.

tisdag 5 februari 2013

Tissar, tissar, tissar

På stranden på Kanarieöarna såg vi väldigt många äldre damer som var toppless.
-Huj, helvete, sa tonåringen, måste de? Försöker de få cancer med våld sa han när en 70+, jättebrun dam kasta övredelen.

Jag tyckte att det var härligt med alla toppless brudar. Han tyckte att jag är en fjolla.

Själv är jag för blyg, hämmad för att kasta min övredel. Fast jag lyckades i alla fall bränna mej så pass att när jag kom hem ville jag ingen BH ha. Jag klädde mig i bylsiga tröjor för att dölja mina hängpattar. Hmm...
Igår fråga mitt systersbarn snällt ifall jag kan använda BH redan. Och det kan jag.

Så nu är tissarna på plats igen.

måndag 4 februari 2013

Trååååkigt

Sladdriga makaroner och brända knackisar, smutsbyk upp till taket, Mackes matteläxa, ingen lust. Nu skall jag koka kaffe och tycka synd om mig. Det kommer ju Borgen idag.

Visst är jag spirituell som en gammal skosula.

söndag 3 februari 2013

Melankolisk förmiddag

Hela förmiddagen var jag melankolisk, det var synd om mig skall ni veta.

Min flicka föreslog att jag skulle hjälpa henne att byta rum med sin bror. Sagt och gjort. Det har jag gjort hela dagen. Jag har fortfarande nattsärken på och inte tänker jag ta av den heller mer.

Rummen blev fina. Min yngsta tog bort alla småpojkssaker ur sitt rum och istället fick hans ishockey grejer de finaste platserna. Det blev riktigt ett grabbrum och han är jättenöjd.

Min flicka satt ett jättetygsjok på väggen av Marimekkos Kulkue och det blev fint, gillar tyget.

Bild: finnishdesign.fi.
Jag kan ej fota nu när jag ingen Iphone har. Men visst är tyget fint.

Nu är det råddigt över allt förutom i deras rum då. Det var den söndagen och den kommer aldrig mer tillbaks. Jag är inte melankolisk mer.

lördag 2 februari 2013

Favoriter

Cornelis Vreeswijk

Frida Kahlo

Frida Kahlo mied sin man Diego Rivera






fredag 1 februari 2013

En bildkavalkad

Här kommer lite bilder som min kära syster har tagit på vår resa:


Första kvällen

Tatuerade Max blev sjösjuk efter detta

Banana-boat i saltlager

Mathilda på stranden
i
Coola bananer

Affe tappa en tand och blev lycklig

Vill man vara fin får man lida pin

Glad fast acneproblem

Vårt hotell

Jag och Alfons och havet

Tappaja hai

Sällskapsresa

The Dork catching sun
Max vill nu ha en egen duva