tisdag 18 september 2012

Min kamp

Likt Hitler och Knausgård har jag min kamp.

Tredje veckan utan tobak. Jag kommer ihåg fördelarna med att vara rökare så jättebra. Fördelarna med att vara icke-rökare är så diffusa, just nu i alla fall.

En inre kamp pågår ständigt. Jag är inte alls så säker att det förståndiga sidan vinner. Jag är inte förståndig just nu, jag är ett emotionellt, niktointörstande vrak.

Dessutom sväller jag åt alla håll. Guuud, jag liknar en gris.

4 kommentarer:

  1. Välkommen till min vardag :D. Ja, när jag rökte, åt jag inte så mycket. När jag slutade, smakade ju allt så bra och ...alltför mycket.

    Nja, men du klarar d nog vännen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack det var snällt. Det är inte klokt vad maten smakar bra, ännu bättre för alltid har den ju smakat. Du röker aldrig mera då?

      Radera
  2. Strongt med 3 veckor! :) Jag läste just på bloggen Inner Strengt där vi diskuterad magkänsla och att misslyckas med att bryta dåliga vanor att: om man ramlar dit är det viktigt att inte se det som ett misslyckande och att allt är kört. Se det som du fått punka på din bil, du går ju inte ut och skär hål i de övriga tre däcken, utan stannar upp och lagar det trasiga. http://innerstrengthblog.com/2012/09/11/magkansla-och-ratt-fokus/
    Det tyckte jag var ganska klokt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tycker jag med att var klokt. Att bryta 30 åriga vanor kan kanske ta 30 år. Tack för att du är så gullig och orkar peppa mej. Det hjälper. Skall kolla den där Inner Strengt som jag just nu inte tycker att jag har.

      Radera