Pissed off

Nu har jag tränat och jag tänkte på det här:
Jag är inte pissed off nu men tyvärr har jag ganska lätt för att bli det.

Lite väl ofta när min karl kommer hem möter han mej i tamburen, svamlandes, gormades nånting groteskt. Så han köpte mej en bit plåt:

Sant

Jag är sällan ledsen och jag gråter aldrig. Jag har t o m blivit beskylld för att vara känslokall. Men det är verkligen inte sant. Nog finns det känslor i denna kropp vaikka muille jakaa. Jag är arg. Månne jag är hämmad för jag tycker det är pinsamt att gråta så att andra ser det.

Jag tycker inte att tårar är ett bevis på hur man tar saker och ting. Jag kan tycka att endel gråter hela tiden som Brooke i Kauniit och Rohkeat;) kranarna rinner i ett.