söndag 18 november 2012

Håller vanligt folk på att dö ut?

Nu skall jag försöka mej på att beskriva en känsla jag fick när jag idag var och sälja kransar. Det var en liten by, alla kännde alla och de  flesta prata svenska. Vi var i byns danslokal. Där hade säkert alla gamyler dansat i sin ungdom, där hade de träffat sin blivande maka/make... och ja, ni vet.

Jag slängdes tillbaka både i tid och rum. Till min egen barndom och by. Där var de på samma sätt. Alla var vanliga människor som inte behövde vara nånting mer än det, det räckte. OK, visst fanns det såna då oxå som ville vara lite förmer, trodde att de var någon (roligt uttryck, alla är vi ju någon).
Alla jobba på sågen (nu finns inte sågen mer och jag antar att byn inte är som förr). Men då var det fråga om en levande landsbygd med egen butik, post. Till staden, Borgå, får vi bara när vi fått barnbidrag var tredje månad för då fick vi ett nytt klädesplagg. Fest!

Skönt med ett liv i en lite lugnare takt. Vanligt folk som lever och sen dör man. Kan vår generation inte vara vanliga? Synd skulle det vara om vanligt folk skulle dö ut för att jag tycker så mycket om dem.


2 kommentarer:

  1. samma funderar jag ibland... o du va ju i "min by", där jag växte upp ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Din by var så lik min by. Och vi är ju "common people". Kram.

      Radera