torsdag 29 november 2012

Maja, min musa

Jag är väl inte så där överförtjust att rasta vår hund. Fast å andra sidan det är jag.

Jag får vara i lugn och ro. Åtminstone ifall jag inte tvingas vara social med andra hundägare. Dessutom tycker vår hund inte om andra hundar. Det är liksom döfött före det ens börjar.

Men tanken, den löper när jag rastar hunden och mej själv;): Je suis une artist.
Så många fin-fina idéer.
Jag kommer alltid på vad jag skall skriva på min blogg, vad jag vill måla, vad jag skall göra härnäst, vilken mat jag skall göra, hur jag skall få pengarna att räcka.

Maja är min musa.

2 kommentarer:

  1. Hur kan den alltid bli så totalt söt , hon liknar en liten ynkrygg, men helt väl menat

    SvaraRadera
    Svar
    1. så totalt söt och jag får så totalt fel i huvudet. Kolla hur röd den är runt ögonen. Den ser ut som den skulle ha gjort nånting.

      Radera