onsdag 13 februari 2013

Jag känner mig som Bisamråttan

När jag kommer till min syster får jag lite samma känslor som Bisamråttan har för muminfamiljen i kometen kommer:

" Kan vi inte äta festmåltiden i grottan? ropade Mumintrollet. Vi gör det till en utfärd.
Alla skrek i munnen på varann och vifta med tassarna och Sniff stjälpte ut hela mjölkglaset över bordduken.
Bisamråttan reste sig och sa:
Ni blir värre och värre."

Hi-hi. Så är det hos min syster oxå. I deras hus är det så mycket meteli och de blir bara värre och värre. Hi-hi. Känner mig som dendär gamla, arga mostern som har glömt hur mycket oljud små barn kan åstadkomma.

Bisamråttan ligger i hängmattan och läser om alltings onödighet
Han får aldrig vara i fred för muminfamiljen, han tycker
att de bråkar med honom hela tiden.


3 kommentarer:

  1. Hemtrevligt. Jag avundas nog lite hennes familj, men jo - nog har vi ljud här också. Så man blir galen ibland

    SvaraRadera
    Svar
    1. ;) Galen blir jag oxå fast vi har det ganska "tyst".

      Radera
  2. jo faktiskt tänkte på saken här en dag, när äldsta ungen e 16 o yngsta 1 så tror du att jag någonsin kan tala normalt vuxen språk ennu??? jag bara undrar om ni vet, att jag int går ut om tio år, o säger gugugägä kaki kikkeli bajsknackkorv, wilda vakna hej

    SvaraRadera