onsdag 29 februari 2012

Konstiga,korta inlägg

Konstiga, korta inlägg kommer det nog desvärre  att finnas i den här bloggen. Förra inlägget var just ett sådant inlägg.
Saken är den att jag tycker om när man ledigt och så där bara, by the way, kan skriva eller säga nån kvickhet. Det är roligt att både lyssna och läsa  roliga formuleringar, det är så kreativt att använda språket på nya sätt igen och igen. Förra inlägget var just en sån kvickhet som jag var lite mallig över, brösten sköter snacket, roligt? Jag glömmer så snabbt och inlägget var ju inte färdigt så då blev det som det blev = lite konstigt och kort.

Mama's got the magic(blogg)  skrev att man skall skita i att kommentera andras utseende, kan vara sårande och Nina Fotograf(blogg) skrev om graviditet, jätte personligt. Sant, sant jag medger. Tillika är sårande saker sånt som alla utsätts för och så kommer det alltid att vara. Det bästa är att själv komma på nåt sätt hur man skall hantera sej själv när man blir sårad.

Jag börja min vana trogen tänka tvärtemot. Hur gör ni när ni får en komplimang?
Förstås blir jag glad men jag kan inte bara naturligt tacka och låta saken vara. Jag blir ofta lite fjompig för att jag blir så till mej, måste verkligen ta mej själv i kragen.
Sedan det där när nåt äckel stirrar är ingen komplimang, det är obehagligt. Fast det per definition är en komplimang, eller?
Jag har varit med när mina bröst har fått så att säga sköta snacket och jag vet inte vad man skall göra, jag brukar demonstrativt korsa mina armar.
Hej-hej.



2 kommentarer:

  1. låter bekant de där med komplimang, de går inte att säga bara tack. istället blir jag röd som ett äppel om jag e nykter, o går emot väggar o alla små hinder på vägen hehe. o dehär händer ju jätte ofta hehe

    SvaraRadera
  2. Tack och lov får jag inte varje dag komplimanger för då skulle jag skämmer ut mej hela tiden. Eller kanske sen skulle jag bli van med komplimanger, då skulle jag väl bli en diva, för normal kan jag ju inte vara.

    SvaraRadera